I Fredags morse kom samtalet jag aldrig hade velat ta.
Min mamma gråter när jag svarar, jag undrar vad det är som har hänt!

-Jag sitter på akuten med morfar.

Min mormor brukar varje morgon ringa hem till min gammelmorfar morfar för att kolla att allt är bra med han, och att han mår bra.
Den här morgonen svarade han inte, mormor fick onda aningar. Och åker hem från jobbet till morfar, och hittar honom liggande på golvet i köket.
Det visar sig att han har fått en stroke =(, mormor kontaktar ambulansen,

Idag tre dagar efter att stroken (blodproppen) slog till, så mår min  gammelmorfar bra. Han är fruktansvärt trött och har ingen känsel i sin vänstra sida. Han är ju ingen ungdom längre, gubben blir ju trots allt 87år =)
Han kan prata och känner igen oss alla. Det bästa av allt är ju att han lever!